Nu går första seglingsperioden i den grekiska arkipelagen mot sitt slut, vi lyfter upp båten och reser hem.

Det blev en riktigt god och trevlig middag på Elena’s i Nydri för ett par dagar sedan, vi hade ankrat upp mitt i viken (Vlikho Bay) och tog jollen in till restaurangen. Praktiskt och kul med en restaurang med egen jollebrygga, man lägger till alldeles vid borden.

Upp till Preveza, där Juno ska ligga fram till augusti, blev det motorgång bl.a. genom Lefkas kanal.

Efter ett par nätter vid stadskajen i Preveza var det så dags att lyfta upp på Ionion Marine, där vi nu rundar av med lite fix och tvätt innan det bär iväg hemåt.

Djurlivet i Preveza förtjänar dock en egen kommentar. För det första hade vi närkontakt med en stor sköldpadda som simmade precis runt båten både då vi lade till och idag på morgonen. Tyvärr fick vi inte upp någon kamera i tid… För det andra fick vi beskåda ett årligen återkommande fenomen, nämligen hoppande fiskar! Helt absurt, faktiskt, här är en film från ett tidigare tillfälle, men igår såg det likadant ut.

https://www.keeptalkinggreece.com/2019/05/29/fish-jump-ut-water-preveza/

Vid 22-tiden på kvällen började det smattra mot båten, det lät som ett kraftigt ösregn, men då vi tittade ut såg vi att det var de här kamikaze-fiskarna som med full fart hoppade rätt in mot skrovet på båten, mot kajen, upp på kajen och även upp på vår akterplattform.

Jag trodde att jag lyckades peta i alla i sjön igår kväll, men i morse såg jag att några hade gömt sig vid badstegen…

Idag bar det som sagt iväg till Ionion Marine där Juno nu ligger tryggt på land fram tills att sensommarsäsongen drar igång i slutet av augusti. Med detta stänger bloggen för denna gång, på återseende!

Seglingen, eller snarare båtlivet här bland de Joniska öarna är mer av en behaglig tillvaro än ett intensivt seglande. Jag (Fredrik) har varit här i snart två månader, bott och levt på båten och sammanfattningsvis är det just så. En väldigt behaglig tillvaro. Vi byter ankringsplats några gånger i veckan, upptäcker öar, promenerar, badar, äter billigt på tavernor, njuter av en vacker övärld, kristallklart vatten, god mat och trevliga människor, det gäller både greker och andra seglare från många olika länder.

Ett ställe vi verkligen gillade den gångna veckan var Windmill Cocktail Bar på Kastos. Utsikten och cappuccinon (eller ouzon också för den delen) gjorde att man gärna satt här länge…

Från Kastos gick vi den korta biten upp till Mytika för att bunkra vatten och handla gasol och mat, och där låg vi tryggt förtöjda vid kajen med den ofärdiga piren. Den har tydligen varit ofärdig i 20 år.

Seglingen per se, dvs aktiviteten att förflytta sig med hjälp av segel, är i sig underordnad, man är inte ute och seglar hela dagarna, hela veckan, det är inte riktigt väder och vind för det. En vanlig dag börjar med vindstilla fram till mellan 13 och 15 då det oftast brakar till med 8-10 m/sek i några timmar. På kvällen har vinden lagt sig. Det är samtidigt en viss konkurrens om bra ankarplatser och man måste vara uppmärksam på, och försöka undvika eller förekomma, hyrbåtsarmadorna. Det kan komma in 12 båtar från ”Sailing Holidays” m.fl. med glada segelturister och då är det bra att redan ligga förtöjd om det är en populär destination som Gaios, Lakka eller Frikes. Detta gör att vissa dagar måste man anlända till sin destination redan vid lunch, och då får man gå för motor. Men sen finns det fantastiska vikar med plats för några få båtar, dit armadorna aldrig kommer. Där får man oftast tillämpa tekniken ”lång lina iland” som vi håller på att lära oss. Lite knepigt med bara 2 pers ombord, men bra sätt att ankra och förtöja i den grekiska övärlden.

Vidare till Meganisi, där vi varit förut, men nu till en annan vik, Ormos Atheni där vi la oss på svaj. Inte helt lätt att hitta bra ankarfäste, dessutom kom flera båtar efter oss som la sig lite för nära så vi flyttade till en plats längst in i viken där vi låg bra. Dagen efter inleddes med en promenad upp till byn Katomeri, där cappuccinon smakade lika bra som överallt vi kommit till. Här fick man också en typisk kaka från trakten, som i smak och konsistens påminner mycket om Skånepepparkaka. God!

På eftermiddagen lättade vi ankar och gick upp till Ormos Vlikho, som vi berättat om tidigare.

Påminner lite om en gigantisk solhatt, utanför Meganisi.

Nu är det Veronica som skriver:-). På väg in till Nydri seglade vi förbi Scorpios, för de som minns Onassis. Han hade en lång historia i det här området och ligger begravd på Scorpios, så även hans dotter och son. Ön är rätt stor och Onassis höll bl a hästar och kor, han hade ett omfattande säkerhetsystem och många byggnader spridda över ön.

Vi har 31 grader i luften och 25 grader i vattnet, det blir många bad och vi gläds över vårt soltält och vår bimini!

Kastos ligger 12-13 nm NO om Frikes och Ithaka och idag valde vi att gå hit, till huvudorten på ostsidan. Det börjar kanske bli lite tjatigt, men även här är det fantastiskt vackert och pittoreskt.

Men först lite dramatik! Problemen med att starta motorn återkom idag mitt ute på fjärden då vinden tog slut, och idag var det krångligare än tidigare att fixa. Källan till problemet är glappkontakt och/eller korrosion på anslutningarna till startreläet och solenoiden, men med hjälp av WD40 och lite handpåläggning gick motorn igång, till allmän lättnad.

Då vi låg förtöjda gjordes en, förhoppningsvis, mer permanent lösning 🙂

Men dagens stora dramatik var då Veronica tappade sin mobil överbord då vi skulle förtöja! Eländes elände. Jag fick snabbt av mig skor och glasögon och dök i där mobilen låg på 3-4 meters djup, men det krävdes ett dyk med cyklop för att se exakt var den låg och kunna greppa den. Då hade mobilen legat i alldeles för länge för att få igång den igen, men SIM-kortet gick att använda i en reservmobil vi har ombord. Mycket besvärligt, men nu kan hon iallafall ringa, sms:a, maila och surfa.

Här är ett svep runt platsen vi förtöjt:

Vi hade lite funderingar på ankarfästet, då båten visade tecken på att eventuell dragga, så på med cyklop och simfötter för att kolla. Det visade sig att kättingen löper rakt fram 20-25 meter, den mesta längden ligger på botten, och där har den så rundat en sten i kanske 30° till höger och löper vidare längs botten i ytterligare 10 meter, där ankaret grävt ner sig snyggt och fint i sandbotten. Mycket intressant att kunna se IRL hur ankaret ligger. Förhoppningsvis ska det inte bli några problem att få upp ankaret då vi ska härifrån, men det förklarar varför vi inte fick den linje in mot kajen vi trodde då vi släppte ankaret… Nåja, slut på motor- och ankarnörderi för denna gång. Bjuder istället på kvällens regnbåge över grekiska fastlandet!

Nu har vi legat förtöjda i Frikes några dagar och skälen är flera. Vi har inga tider att passa, vi ligger bra förtöjda utan hamnavgift, vindarna har inte blåst åt vårt håll och vi har velat vänta ut dagens regn- och åskväder i en trygg hamn. Imorgon planerar vi att dra vidare.

Dagarna här har varit väldigt varierande. Lugnt och stilla ena dagen och c:a 20 charterbåtar från två olika företag i förrgår. Igår hyrde vi en bil för att utforska Ithaka landvägen, vilket var mycket intressant och sevärt.

På vår lilla road-trip stannade vi och fikade i Ithakas mest avlägsna by (och högst belägna, antagligen), Anogi. Vi besökte också den fina kyrkan från slutet av 1600-talet.

Nästa anhalt blev klostret Kathara på en höjd av 650 m.ö.h. och en fantastisk utsikt över vårt primära etappmål Vahti.

Vi ligger i Frikes på Ithaca, förankrade vid en stenpir vilket känns tryggt då vindarna har blåst länge och starkt från eftermiddag och fram till 03-tiden på natten.

Efter en disig morgon kom solen och vi har soligt, varmt och badar i det klara vattnet. Vi ligger längst ut på piren och badstegen framför Juno är lite som vår privata, det finns flera ställen att bada från vid piren så alla får plats. Det känns som att stiga ner i ett stort akvarium när jag kliver ner för stegen. Från att vara lite av en badkruka när badsäsongen börjar kliver jag nu raskt i!

Frikes är ett mycket litet samhälle med ett par restauranger, minimarket, glassförsäljning och bageri.

Fredrik: Frikes är beskrivet som en ovanligt blåsig plats där det ligger i en dalgång nere vid vattnet, och de många gamla väderkvarnarna är ett tydligt bevis för det. Den plats bilderna ovan är tagna från är det torn  som skymtar uppe till vänster med en grekisk flagga på denna bild:

Men man anar nog en viss flexibilitet i användningen av tornet, en väderkvarn med skyttevärn och skottgluggar tillhör väl inte vanligheterna.

Ja, vad gör man med en seglingsfri dag i Grekland om inte meckar med krånglande och trasiga saker! Och shoppar och fikar, naturligtvis.

Idag har vi bl.a. lagat punka på jollen, men även försökt eliminera glappet i reläet till startmotorn. Återstår att se nästa startförsök om det funkat.

Vi började dagen med en promenad i den övergivna byn som vi kom till igår. Den välskötta kyrkan ligger kvar på en udde men runt omkring ligger rester av  hus, stenmurar och annat. Lugnt och stilla och oerhört vackert.

Kvällen innan hörde vi mängder av cikador och getter som bräkte, så kvällen var fylld av ljud. Lite märkligt hur högt cikadornas svirrande ljud låter, vilken volym de kan frambringa.

Vi kastade loss och rundade Kalamos, seglade ut på ”fjärden” och kom så småningom förbi Meganisi med dess fantastiska grottor.

Nu ligger vi i en lugn vik, Ormos Vlikho, där vi planerar att stanna ett par dagar.