Vi turistar på Korfu!

2024-09-19

Den senaste tiden har vädret varit sådant att vi boat in oss på Korfu, inte så dumt faktiskt.

Regn och vindar från fel håll har gjort att vi legat antingen i Ormos Garitsas, med bra skydd för vindar från N och NV, eller Ormos Potamos, med skydd för vindar från S och SV. De erbjuder dessutom helt olika miljöer och praktiska förutsättningar. I Potamos har vi nära till shopping (Lidl!) och en helt fantastisk kinesisk diversehandel där vi inhandlat allt från Foppatofflor och t-shirt till spackelspade, strumpor, vaskrensare och ny lina till landgången. I Garitsas är vattnet mer badbart, det finns många trevliga promenadområden och det är nära till Korfus Old Town med sina restauranger och kaféer.

Gamla stan i Korfu består av mängder med vindlande gränder och charmiga hus, och utan G maps skulle vi snabbt gå vilse.

Penthouse, om än litet
och lite tvätt på tork. Vanligt förekommande här nere.

Nästan vilse, men inte riktigt.

Vi besökte också arkeologiska muséet, bra museum med fokus enbart på Korfu. Vilket i och för sig inte säger lite, Korfu har varit ett viktigt handelscentrum i årtusenden.

Dionysos med dryckeshornet, sannolikt. Man var inte helt 100 tydligen.
I mitten en Gorgon. ett kvinnligt monster med ”fasaväckande huvud”.

Mer då? Jo vi hyrde en bil och körde runt norra Korfu, där den största upplevelsen nog var Palaiokastritsa. Vi åt en god lunch och tog oss sedan hela vägen upp till kullens topp och klostret.

Utsikt från klostret. Lägg märke till korset långt bort till höger!
Dit kämpade vi oss också, och förevigade det hela med en selfie 🙂
Häftiga bad- och snorklingsvatten, men förbehållna besökare från landsidan. Inga bra hamnar för segelbåtar.

Bortom horisonten; Italien

Slutet på roadtrippen tog oss till ett annat kloster, känt från James Bond filmen ”For your eyes only”: Panagia Vlacherna

Känt från James Bond ja, men en ytterligare ovanlig sak med det här klostret (förutom att det inte ligger på bergets topp) är att det ligger precis vid änden av start- och landningsbanan för Korfus flygplats. Här stod mängder av människor med kameror och plåtade de inkommande planen, sådär 20 meter över huvudena.

Segling till Korfu och värsta ovädret

2024-09-10

Efter ett par dagar i Preveza för att fylla vatten och lite jobb på båten planerade vi för att segla norrut. Vindarna skulle blåsa från syd och när de gjorde det gick vi den långa rännan ut från Preveza och satte sedan segel. Visst fick vi segla men vinden avtog och det blev motorsegling innan vi så småningom kom fram till Sivota som ligger på fastlandet mitt emot Korfus södra spets. Trevligt litet samhälle, rätt mycket turister men vacker natur.

Juno på svaj utanför Sivota

Sedan blev det fin segling upp till Korfu och klippan som är en del av världsarvet.

Korfu stad

Vi la oss på den norra sidan om Korfu stad där vi fortfarande ligger. Väderleksprognosen sa regn, åska och starka vindar från söder och visst blev det så och lite mer ändå.

Regn,
mer regn..
och ännu mera regn… Vi fick faktiskt även hagel!

Ovädren här nere kan vara intensiva men något liknande har vi inte mött tidigare. Det åskade, regnade och blåste mycket och länge.

60 m/s, svårt att tro att det blåste så starkt men vindmätaren kanske fick fnatt när det friskade i.

Nu är det lugnt och faktiskt lite kvällssol och i morgon ska vi passa på att gå i land för att handla mat ifall vädret tillåter. Efter det blir det återigen dagar med mycket regn och starka vindar om prognosen visar rätt.

Såhär i efterhand kan vi konstatera att vi har en tät båt, vi är torra, varma och ankaret verkar ha grävt ner sig bra i dyn för vi har inte draggat trots den starka vinden.

Kvällsbild från idag, vi har en omväxlande tillvaro här nere…

Vi tuffar vidare så sakteliga i den grekiska sensommaren

Från Messolonghi blev det motorgång till Ormos Oxias, en vidsträckt och långgrund bukt med en lång sandstrand. Perfekt att ligga till ankars för några dagars ofrivilligt arbete med botten på båten. Det visade sig nämligen att de 6 veckorna i Messolonghis varma lagun hade skapat en veritabel undervattensträdgård på Junos copper coat-behandlade botten, mycket överraskande! 2-3 dagar med cyklop, snorkel och Japanspackel gjorde susen, och på köpet fick vi bra motion.

Utsikt mot Oxia
och lite solnedgång över Kefalonia och Ithaka

Efter några dagar drog vi vidare med slät och fin botten, men fortfarande för motor p.g.a. den svaga vinden, och hamnade på Kastos, en ”gammal favorit”. Det fick bli en liten egen vik där vi efter mycket bök kunde ligga över natten med långa linor i land. Den här delen av joniska havet är tyvärr besvärlig att ankra i då det som ser ut som sand på botten i själva verket är ”silt”, eller slam på svenska, och det ger väldigt dåligt fäste även för ett bra ankare.

Vidare den korta biten norrut till Mythikas där vi började med att lägga oss vid kajen för att fylla vatten.

Därefter till den långa, långa sandstranden öster härom där vi kastade ankar och stannade i några dagar.

Det blev dagliga jolleturer in till land, promenader, fika, en och annan drink och en god middag.

strandnära…

Vi fyllde även våra matförråd innan det var dags att dra vidare, och äntligen, efter två veckor, kunde vi sätta segel! Det blev en härlig seglats upp till ”Badviken” mellan Lefkas och Palairos där vi fortfarande ligger.

Här har vi badat, bevittnat några häftiga åskväder, fått kvällsregn på oss, utfört lite service uppåt masten m.m.

Här trodde vi att vi skulle bli blöta, men regnet vek av åt ett annat håll den här gången.
Hej från Veronica. Hon fick komma ner så småningom.
Där gick solen ner över Lefkas.

I det stora hela några sköna dagar här, men i eftermiddag bär det av in till Ormos Vliho och Nidri.