Vi har legat ännu en natt i Ormos Imerolia och varit in till Kassiopi under dagen. Bilden över Kassiopi är tagen från den gamla Byzantinska fästningen på höjden här intill. Dom duggar tätt här, de gamla befästningarna efter kusten, både här på Korfu och längst fastlandet och på öarna. Många är de som velat lägga dessa landmassor under sig.

När vi kom tillbaka till båten, med bl a en stor vattenmelon:-), började det blåsa upp. Vindar på 10-11 m/sek i några timmar, lite tröttsamt men sedan mojnade det. Det viner från riggen och bomtältet fladdrar och slår, himla skönt när vinden sedan lägger sig. Nu har vi 0 vind och skymningen faller, natten ser ut att bli lugn.

Idag gick vi norrut från Viken utan namn, rundade Korfus nordöstra udde och hittade en bra ankringsplats i Ormos Imeriola vid Kassiopi.

På vägen hit hade vi Albanien på styrbords sida, och vy bort mot Saranda:

På ena sidan av den udde som Kassiopi ligger vid finns staden, hamnen och ett myllrande turistliv, på andra sidan – den västra – ligger Ormos Imeriola med gott om plats för ankrade båtar och mer lugn och ro.

Vi tog oss i land med jollen, promenerade bort till hamnen där vi avnjöt en fantastisk fika, tittade på folk- och båtliv och gick sedan via den lokala mataffären tillbaka till jollen och ut till båten.

Man får känslan att den mest intensiva säsongen börjar ta slut, det är gott om plats i vikar och hamnar. Vi stannar kvar här även imorgon, tar en tur in till ”byn” på förmiddagen och fortsätter njuta av väder, miljö, bad, mat och livet i Grekland. Just nu då mörkret fallit har vi 27 gr i luften och 25 gr i vattnet.

Vi ligger i en liten vik på Korfus östkust, så liten att den inte har något namn på sjökortet. Förutom två båtar som ligger vid en privat brygga är Juno den enda båten i viken, här är det bad som gäller. Under dagen har en mängd daycruisers lagt till för någon timme, besättningen har hoppat i, simmat och lekt i vattnet för att sedan försvinna runt udden.

Det är fint här, kanske stannar vi  även i morgon.

Efter en OTROLIGT gungig natt i Two Rocks Bay – vinden gjorde att båten låg tvärs den inkommande dyningen – fortsatte seglingen norrut och jag tog natthamn i Ormos Valtou strax utanför Igoumenitsa på fastlandssidan (Ormos betyder f.ö. ”vik” på grekiska). Ormos Valtou är garanterat fri från dyning och benämns av vissa som ett Hurricane hole, dvs en bra vik om det blåser mycket.

Här fick jag ännu en gång bekräftat hur svårt det uppenbarligen är att göra lokala väderprognoser i Grekland. Alla prognosinstitut visade en lugn och fin kväll och natt, men vid 21-tiden drog åskan in. Oräknerligt antal blixar, och vinden gick snabbt upp i 10 m/sek. Jag släppte ut lite mer ankarkätting och satte mig i kajutan med en kopp te och en sudoku för att vänta ut åskvädret. Lite mysigt faktiskt. Då sudokon var löst hade åskan dragit vidare, vinden mojnat och jag kunde slagga in.

Över ”fjärden” (12 nm) till Corfu town igår gick i motorseglandets tecken. Typ ingen vind. Nåja, någon sekundmeter då och då… Kastade ankar i Ormos Garitsas där vi legat förut, och lyckades på tredje försöket släppa ankaret på en sandfläck. Viken har väldigt mycket ”weed” eller ”kelp” dvs tjockt sjögräs, och hamnar ankaret på kelpen glider det bara utan att få fäste.

Och så var det det här med väderprognoser… Den gångna natten skulle lugn och fin enligt alla vädertjänster, 0 eller max 1 m/sek. Ja tjena, 02:55 vaknade jag av ett vinande i riggen och en sjögång som sa något helt annat. Upp och kolla, och javisst där var de där 10 sekundmetrarna igen, rätt från norr. Dubbelkolla ankarfäste, kolla båtar runt omkring om någon (eller jag!) draggar och avvakta utvecklingen. Efter någon timme verkade det kunna avta en aning så kunde återgå till kojen för några timmars ytterligare sömn.

Så idag var det dags att utföra sin medborgerliga plikt, nämligen att gå och rösta! Detta kunde praktiskt nog göras på Sveriges konsulat, beläget mitt i stan. Kul upplevelse att utlandsrösta 🙂

All for now, ikväll kommer Veronica.

Sent om sider anlände min resväska till Preveza, SAS hade gjort en egen turnéplan för den som tog den först till Köpenhamn, därefter Prag och till slut Preveza. Jag hade hunnit ut på havet då telefonsamtalet från flygplatsen kom, så det var bara att vända tillbaka. Ett kärt besvär, får man väl säga. Sista biten åkte den taxi och sen jolle ut till båten, som låg ankrad utanför marinan.

Allt var med, allt var helt!

Efter ett par extra dagar i Preveza med bunkring och fix med allt som kommit i väskan var det så läge att ge sig norrut idag, väder och vind var på min sida.

Med halvvind och 3-4 m/sek blev det 5 timmars väldigt behaglig segling norrut.

Framme i Two Rocks Bay fanns det någorlunda gott om plats och jag hittade en plats att ankra direkt.

Imorgon bär det av vidare norrut, vinden ska vara fortsatt gynnsam!

Idag skulle jag enligt planen ha hunnit göra en del uppgraderingar i båten, sjösatt och vara på väg mot Korfu. Jag anlände ju trots allt i lördags… Men SAS ville annorlunda.

Det finns nog inget mer ensamt än att stå kvar sist av alla i en tom ankomsthall och förgäves stirra på ett tomt bagageband. Var är min väska? Nu fyra dagar senare har SAS fortfarande inte en susning. Med stor sannolikhet står den kvar på Arlanda, och man kan tycka att det vore lätt för någon att kolla, men budskapet på The Online Baggage Tracing System kvarstår :”TRACING CONTINUES. PLEASE CHECK BACK LATER”.

Och i väskan ligger utrustning, reservdelar, verktyg, tillbehör m.m. som hade behövts före sjösättning, så därför står vi kvar på torra land, Juno och jag. Om någon undrar hur det ser ut är det bara att kolla sista bilden i förra inlägget ;-).

Men någon måtta får det vara på landkrabbelivet, med hjälp av omplanering och tekniker från marinan sjösätter vi nu på fredag, så får väskan komma när den kommer. Den får vi plocka upp nästa gång vi passerar Preveza, på lördag sätter jag kurs mot Korfu!