Nu sedan ett par veckor och en bit in i augusti är Veronica hemma i Sverige och jag kvar på Juno med Kalamata som bas, med besök av goda vänner och dotter. Ivan och Hanne var med en vecka i början av juli, Mats har just mönstrat av efter tio dagar och jag ser nu fram emot att Lovisa ska anlända imorgon.

Vi har seglat i huvudsak runt Messeniska viken, men även en avstickare runt Kap Akritas och upp till Pylos. Många fina platser blir det, här är bilder från några av dem.

Efter Monemvasia blev det en natt i Velanidia där vi hade turen att kunna lägga oss på den enda kajplatsen för besökande båtar. Velanidia är en liten, väl skyddad hamn med plats för samhällets fiskebåtar och inte så mycket mer.

Vi lämnade hamnen i lugnt väder vilket höll i sig när vi rundade Akra Maleas som annars är känt för besvärliga väder- och vindförhållanden, tre lågtrycksbanor möts i vattnen mellan Maleas och Kreta.

På eftermiddagen kom vi fram till Elafonisos med sina fina sandstränder.

Längre upp i Lakoniska viken ligger Plytra där vi återigen kunde ligga vid kaj och fylla vatten. Även där fanns det en enda kajplats för besökande båtar.

Vi seglade över viken med ett stopp i Kotronas innan vi kom till Kagio som vi lämnade för att segla runt Tainaro och Cabo Grosso.

Efter Tainaro kommer Cabo Grosso men där stökade vinden och det blev inga bilder tagna.

Vågor och vindar vid södra Peloponnessos är kända för att kunna vara besvärliga, ”håll ut 10 nm från Akra Maleas och Tainaro och 10 samt ytterligare 10 från Cabo Grosso” enligt grekiskt ordspråk bland seglare. Det hade vi läst men glömt bort så vi fick känna på strömmar, snabba vindskiften och ”snurrevindar” på ett sätt som vi hittills inte mött någon gång. När vi väl rundat Cabo Grosso var vinden stabil och vi slörade upp till Kardamyli där vi låg en natt innan vi seglade över Messeniska viken till Koroni.

I Koroni blev det två nätter med med mycket vågor där vi låg på svaj. Viken har en botten med sjögräs, många stora stenar och en del sandfläckar så det var inte helt lugnt att ligga där när det blåste 13 m/s men inget bättre alternativ fanns nära.

Efter ett par blåsiga dagar var det över för den här gången och vi besökte en gammal borg med ett kloster innan vi seglade norrut till Petalidi där vi nu ligger på ett djup av 2,5 m visar det sig när Fredrik alldeles nyss kunde laga ekolodet som har varit dött några dagar.