Vi lämnade Evia Marina sista augusti och tog oss via ett par stopp till Platania, en liten skyddad hamn för fiskebåtar och fritidsbåtar.

Platania ligger på fastlandssidan av sundet mellan Evia och fastlandet, rätt långt österut och efter att ha lämnat hamnen var det en kort sträcka ut till öarna. Vi seglade till en vik på södra sidan av Skopelos, Limoneria, som vi lämnade dagen därpå för att ge till Skopelos stad.

När vi kom dit var vädret strålande och vi strövade i de gamla gränderna, handlade mat och satt på café.

Vädret slog om, som det så ofta gör, och det blev ihållande hårda vindar. Vi låg bra förtöjda och tittade runt på andra båtar i hamnen som fylldes vartefter. T o m ett mindre ölogsfartyg la sig i hamnen över natten när vågorna gick höga.

Vi har haft varmt väder, 30-35° och efter Skopelos blev det Platania igen för bad och restaurangbesök. Vi blev tipsade om en restaurang en bit bort dit vi tog oss via en stig, över stock och sten, kan man med rätta säga.

Maten var god och framför allt deras kritama, en vildväxande strandväxt som ångkokas och läggs i olja och vinäger. Svenska namnet är strandsilja/havsfänkål. Gott, gott.

En vik i västra delen av bukten söder om Volos har blivit något av en favorit, den ger sjölä, vackra omgivningar och inbjuder till bad. Där blev det ett stopp under natten på vägen upp till Volos där vi ligger nu. Vi har haft varma dagar och kvällar så på kvällarna har vi promenerat efter stadskajen tillsammans med en stor del av Volos befolkning i alla åldrar.

Vädret har slagit om från 32° och sol igår till regn och 16° idag. Det går mot höst även här.

Efter Skyros seglade vi norrut mot den östligaste av öarna i raden Skiathos, Skopelos, Alonnisos och Kyra Panagia. Den ön ligger i en nationalpark som skyddar bl a en sälart. Vi såg inte några ovanliga djur, varken på land eller i vattnet men ett par slagskämpar fick vi se på denna lugna ö där det bor endast en person, en munk.

Tillbaka i Voutsi på Alonnisos, en fin hamn med höga bergssidor och vågbrytare som förstärkt skyddet mot havet.

Även Alonnissos har sin chora, byggd på hög höjd för att skydda mot forna tiders piratangrepp. Numera bor det få människor i choran vintertid, de flesta flyttar ner till kusten eller har sin bostad på annan ort.

På Skopelos är många scener i Mamma Mia-filmerna inspelade. Det går båtar med stopp längs kusten vid kända ställen bl a stranden Kastani där vi låg på svaj ett par nätter. Mamma Mia-båtarna avlöste varandra men framåt sen eftermiddag blev det lugnt, och tyst. Båtarna spelar ABBAs musik på hög volym, säkert kul för de som väljer att åka med på turen.

Natt nummer två på svaj var den svajigaste hittills. Det rullade in kraftig dyning och efter en natt med dålig sömn flyttade vi oss till en vik med bättre skydd innan vi gick mot Skopelos stad.

Skopelos har en hamn med lång pir där många båtar ligger en eller flera nätter. När vi kom dit i maj var hamnen rätt tom på segelbåtar men nu, en dryg månad senare, blev det så småningom fullt. Många hyrbåtar varav en del nog tagit sig vatten över huvudet. Det visade sig vara inte helt okomplicerat att lämna hamnen kort efter att färjan gått iväg. Färjan skapar underströmmar både när den kommer och går. En katamaran intill oss fick vår ankarkätting runt såväl roder som propeller när de skulle ta upp sitt ankare. De fick tillkalla dykare.

Det blev sedan några dagar i Volos hamn där vi kunde lägga oss i ett lugnt hörn efter tips från andra seglare.

Där träffade vi en trevlig familj som seglar en Lagoon 440. Det blev söndagslunch med dem innan vi begav oss söderut för att så småningom lyfta upp båten här på Evia Marina där vi ligger nu.

Ända sedan vi kom ner i slutet av april har vädret varit lite kallare än normalt vilket betyder sköna, varma dagar och svala nätter. För några dagar sedan blev det mer normala temperaturer för årstiden, alltså mycket varma dagar och nätter. Vi jobbar lite på båten på förmiddagen, söker skugga, dricker vatten och badar på eftermiddagen. Bilden på brandflyget får avsluta säsongens inlägg, om ett par dagar reser vi hem.

25 maj lämnade vi Alonissos bakom oss och styrde söderut, mot Skyros.

Nej, det är inte Skyros till vänster i bild. Dagens etapp var närmare 40 nm (ungefär som Saltis – Furusund) och Skyros skymtas svagt strax babord om genuarullen, om ni zoomar in i bilden. Just här hade vi plattläns och ingen idé att rulla ut genuan, men senare under dagen vred vinden och vi fick en underbar slör. En av de bästa seglingsdagarna hittills, vi seglade väl 6½ timme av 8 och njöt hela vägen.

Vår primära destination på Skyros var marinan i Linariá, men eftersom vi kom fram rätt så sent tog vi en svajplats i viken bredvid innan vi gick in dagen efter.

Den här marinan har överösts med positiva recensioner på olika seglarbloggar och vi kan konstatera att allt stämde! Fantastiskt bra på alla sätt och vi stannade 3 dagar.

Under tiden här hyrde vi en bil och utforskade andra delar av ön och storhandlade på AB Market. Vi ville naturligtvis se Skyros gamla stad, och här följer några bilder därifrån:

En sevärdhet på Skyros som vi gärna ville få syn på var den unika Skyrosponnyn som funnits här i tusentals år, och bästa platsen för det påstår vara runt södra udden. Sagt och gjort, efter Linariá gick vi ner till Renes beach och ankrade.

Som synes, helt ensamma i denna vackra miljö. Inte ens några ponnys, men man kan inte får allt. 🙂

Tillbaka upp mot Alonissos blev tyvärr en heldag med motorgång, vinden uteblev, men vi ville hinna upp innan nästa väderomslag med kraftiga nordvindar skulle dra in över Sporaderna.

Vi tog bussen upp till Glossa på Skopelos nordvästra spets. Bussen slingrade sig fram delvis efter kusten så vi fick se en del av den, bl a vikar som kan vara lämpliga för svajankring.

Glossa ligger 200-300 m över havet beroende på vilken del av byn man menar, byggd på en brant sluttning med väldigt många och långa trappor.

Nedanför Glossa ligger en liten hamn där det går att lägga till för fritidsbåtar

Efter Skopelos fortsatte vi till Alonissos, la oss på svaj i en vik med fin sand och bra fäste vilket testades under natten då det blåste en del. Badtermometern visade 16 grader vilket inte inbjöd till bad, inte den här gången.

Det finns en liten hamn på nordsidan av Alonissos som vi ville undersöka så vi gick mot den. Viken in mot hamnen slingrade sig in och slutade i en liten kaj för fiskebåtar, för liten för oss så vi vände och gick söderut mot Steni Vala.

Nordsidan av Alonissos har en mäktig natur.

Steni Vala är ett litet ställe, en kaj med fiskebåtar och några få platser för fritidsbåtar i den smala viken. Restauranger på rad som har öppet hela dagen där man kan ta en kaffe på eftermiddagen.

Sträckan ner till Voutsi nära Alonissos hamn tog oss ca en timme och bjöd på skiftande vindar som vanligt. Vi började med fin slör i 4-5 m/s, sedan vindstilla och motorgång och därefter halvvind 9 m/s. I Voutsis hamnbassäng var det lugnt och stilla och vi kunde ankra med långa linor i land mot stenpiren.

Kammaneter som inte är egentliga maneter utan en egen djurart utan nässelceller vilket gör att de inte bränns. Vi såg dem här i  hamnbassängen, en ny bekantskap för oss.

Slutligen några bilder från Patitirion, hamnen här på Alonissos där färjan går in. Den lägger sig vid kajen längst bort i bild, dock ingen färja inne vid vårt besök.

Vi lämnade efter ett par dagar Skiathos och satte kurs mot Skopelos, nästa ö i ordningen. Fortfarande ingen bra seglingsvind så det fick bli motor, men avstånden är korta så vi hade ändå knappt hunnit rulla ut seglen innan det var dags att rulla in dem igen.

Eftersom Skopelos var huvudsaklig inspelningsplats för första Mamma Mia filmen ville vi ju se några kända miljöer och på vår väg medsols runt ön passerade vi Chapel of Agios Ioannis med sin karaktäristiska kyrka på klippans topp. Den syns bättre från land, men strunt samma, så här ser den ut från sjösidan (och som alltid, klicka på bilden för att se den större i ett eget fönster):

I Skopelos fick vi så småningom en bra plats långsides en av kajerna, med bra närhet till den mycket trevliga staden men ändå i lugn och ro. Som vanligt visade det sig att en plats långsides kräver en del arbete med avfendring och förtöjningsfjädrar, här p.g.a. en del tidvatten men även sjöhävning då större passagerarbåtar kom in i hamnbassängen, men i det stora hela låg vi väldigt bra.

Skopelos var som sagt en mycket trevlig upplevelse, här finns allt man kan behöva plus att staden i sig är både charmig, vacker och i många stycken så man föreställer sig Grekland från sin bästa sida. Här följer ett bildpotpurri från våra promenader upp och ner för alla gränder och längs kajerna:

En av dagarna här tog vi landsvägsbussen upp till Glossa, på öns norra sida, men mer om det i nästa inlägg!

Vi har sjösatt, den 6:e maj kom vi i vattnet efter en dryg vecka på marinan. Det har varit ovanligt kallt för årstiden i Grekland beroende på kall luftmassa som trängde ner från Ryssland.

Vi låg en natt i Loutraki Aidipsos för att proviantera, sedan ett stopp i Oreoi innan vi seglade till Skiathos.

Skiathos är den ö i Sporaderna som ligger närmast fastlandet och förmodligen den mest turistiska av dem. Det var i alla fall mycket turister, souvenirshoppar mm i stan som ändå var charmig.

Ännu en blomsterbild, rosenbusken som blommade i den fallfärdiga fasaden.

Efter att vi lämnat Volos la vi oss på svaj i en liten vik i Volosbukten. Det var varmt, soligt och lockande att hoppa i det 20° vattnet vilket vi också gjorde.

Ett par dagar senare seglade vi vidare, sol och fina vindar att segla i men friskt i luften.

På fastlandet nära sundet på  väg ut till Sporaderna ligger några höga bergstoppar som är snöklädda på vintern. Där finns Hellenic Alpine Club of Volos och där åker man alltså skidor vintertid, klicka här för att se vad det är. Där erbjuds längdskidåkning och utförsåkning, 5 liftar! Påminner om en mindre svensk skidort i fjällen.

Vi fortsatte sedan till norra Evia och Gialtra. En liten sömnig semesterort så här på eftersäsongen.

I morgon kommer Juno upp på land och vi ska göra det sista för vintersäsongen innan vi lämnar Grekland för i år. Vi ligger vid en av Evia Boatyards bojar och i morgon bitti ska hon rulla upp på en trailer från stranden 100 m bort.

Väder och andra omständigheter har gjort att vi stannat kvar i Volos ett par veckor nu. Inte helt fel faktiskt, staden har mycket att erbjuda och vi har legat bra förtöjda vi den långa (977 meter!) piren. Mycket trevlig stad att röra sig i, bra affärer och busslinjer och väldigt promenadvänligt.

En kul sak då man stannar lite längre på en och samma plats är att man upptäcker och lär känna mycket. Vilken är den bästa mataffären? Hur är båttillbehörsaffärerna? Var finns den godaste cappucinon? Bagaren och slaktaren – vi har bra koll nu.

En dag tog vi landsvägsbussen upp till Thessaloniki och fick uppleva vad Greklands näst största stad har att erbjuda. Spontant mycket trevligare än Aten, och med många antika sevärdheter.

Tillbaka till Volos, där nu det vackra vädret återkommit. Imorgon lördag lämnar vi kajen och styr söderut. Vi har nu en dryg vecka på oss att ta oss till Limni och Evia Boat Yard där vintervilan väntar.

Efter Volos och svajnätter i en lugn vik i sydvästra delen av bukten gick vi söderut till Agia Kyriaki, en liten ort i sundet in till Volosbukten. Agia Kyriaki betyder Helig Söndag och det kan alltså en by i Grekland heta! Ett fint ställe, se nedan.

Vi fortsatte sedan in i bukten och efter någon natt på svaj la vi till vid Volos långa pir. Det har blivit svalt, ganska kallt för årstiden med 19° och regn idag. Mer regn ska komma under ca en vecka framöver och då känns det fint att ligga här i stan.

Vi har besökt Volos Arkeologiska Museum och lärt oss lite mer om Greklands långa historia. I Thessalien, vilket är regionen, och omgivningarna runt Volos finns Greklands äldsta bosättningar, byar från ca 6800 år före vår tideräknings början. Man behöver bara sticka spaden i jorden här så hittar man mångtusenåriga lämningar berättade mannen på museet som var vänlig och tog sig tid att besvara våra frågor.

Gravstenar, många med bild och text

Mycket förvånande var en teckning av en svensk, Lars Petter Moreen, som seglade med en svensk fregatt, besökte Volos och ritade av fästningen år 1779. Kul att museet har valt att visa bilden!

Sensommaren och höstens vistelse startade på Evia Boatyard dit vi kom sista augusti. Båten låg på land så vi fixade med lite av varje under ett par dagar innan sjösättning. Det finns inte någon restaurang nära marinan, enbart en strandbar med enklare mat.

Efter att vi kommit i vattnet styrde vi mot Loutra, en stad på norra Evia där vi kunde proviantera. Loutra visade sig vara ett ställe med heta källor och många grekiska turister.

I Loutra låg vi förtöjda i hamnen intill en stor fiskebåt, det blev lite trångt ibland men allt gick bra.

Efter Loutra låg vi en natt i en vik på fastlandet innan vi gick mot Skiathos, den västligaste av öarna i Sporaderna.

Efter några dagar vid Skiathos seglade vi mot fastlandet och bukten vid Volos. Vi hade blivit ordentligt förkylda och vädret skulle slå om med starka vindar, ett nog så vanligt scenario, så vi lämnade öarna och fick en fin segling mot Pagasitikos Kolpos dvs Volosbukten.

Volos är en ganska stor stad med universitet och industrier men med ett lugnt tempo. Vi stannade här i några dagar men seglade igår söderut till en liten naturvik, här ligger vi kvar ytterligare någon dag.