Båtlivet i Grekland är inte bara en dans på rosor

Såsom livet i stort är också livet på en båt varierande, för att uttrycka det milt. Positivt och negativt i en oanad blandning. I fredags kväll anlände Veronica till ett Preveza med uselt väder; kyligt och regnigt, och det bestod flera dagar framåt.

Det hade väl gått att hantera (bättre) om inte jag råkat ut för en eländig muskelskada i midjan lördag morgon, en skada som slog ut mig flera dagar framåt och som fortfarande inte läkt helt. Det värsta har varit nätterna, det har inte gått att sova i någon ställning öht, ont hela tiden.

Nåja, tisdag morgon kände vi att vi måste komma iväg så vi styrde ut genom den muddrade rännan mot havet på förmiddagen. Preveza är känt för sin kraftiga ström (åt ena eller andra hållet) och igår fick vi 2-3 knops motström i kombination med motvind på ungefär 12-14 m/sek i byarna, så jag är glad att vi rörde oss framåt alls. Då vi väl passerat alla farledsbojar i rännan kunde vi gira söderut mot Lefkas, men fortfarande för motor p.g.a. vinden.

På väg mot Lefkas i närapå motvind, 12-14 m/sek.

I Lefkas fick vi sjölä från den stora ön och kunde ankra upp en stund och ta en fika i lugn och ro innan det var dags att gå via svängbron och kanalen förbi Lefkas stad och marina. Bron öppnar ”every hour, by the hour”.

Del av gammal befästning vid norra inloppet till kanalen.

Genom kanalen i lugn och ro och sedan vidare mot dagens etappmål Palairos, nu i betydligt lugnare vindar än ute på havet.

Vi närmar oss Palairos och för er som minns blogginlägget från 3 maj är här en bild från sjösidan av det kloster jag och Yehoshua då besökte.

Avslutningsvis några kvällsbilder från där vi ankrade upp för natten, en natt som f.ö. bjöd på kav lugnt väder 🙂

Den nyblivna pensionären Veronica med de mycket praktiska vinglasen som kollegorna gav.