Nafpaktos till Kyllini via Messolonghi

Föga dramatiskt tog vi oss i det som nu känns som hemmavatten återigen till Messolonghi, och några dagar senare då vinden skulle vara hyfsat lämplig satte vi väckarklockan tidigt och lämnade för Kyllini på Peloponessos. Tyvärr var vår favoritrestaurang Stivas reserverad, men vi fick en god middag på Sea Garden istället.

Från Kyllini till Zakynthos

Efter några dagar i Kyllini blev så vindarna gynnsamma för att gå över till Zakynthos, men som oftast i Grekland blåser det lite som det vill… Omväxlande motorgång och motorsegling halva vägen, och sen satte sydosten in och vi fick en fartig slör då vinden ökade till 10-12 m/sek innan vi var framme och kunde lägga till längst ut på piren.

Zakynthos stad

Fortsatt hårda vindar från fel håll, så vi hyrde bil och körde ett varv runt ön

Östkusten

Agios Nicolaos

Inlandet

Västkusten och Porto Roxa

Cameo Island och sydkusten

Cameo Island i bakgrunden bröts loss från fastlandet vid en jordbävning år 1633 och är nu ett välbesökt turistmål på sydkusten som är känt för sitt klara vatten och framför allt för att sköldpaddan Caretta Caretta lägger ägg här och på vissa öar i Laganasviken. De delarna är avspärrade och tur är väl det för sköldpaddorna samsas med Zakyntos värsta hålligångställen som finns här och inte i öns huvudort. Laganas är 9 km lång så det finns plats för många olika aktiviteter.

Kaos på Lidl och sedan hem till båten

Alla seglare vi möter verkar överens om att Lidl är den bästa och billigaste butikskedjan i Grekland för matinköp, tätt följd av AB Market, Sklavenitis och Masoutis. Problemet är bara att dessa stormarknader ligger i snitt 1,8 km från hamnarna. Möjligtvis undantaget AB Market som ibland ligger närmare. Vi har en rejäl pirra, kylväska och stora kassar så promenaden till och från Lidl funkar oftast bra, men här i Zakynthos ligger Lidl närmare 4 km från hamnen, så därför passar vi på att handla då vi ändå har hyrbil. Man sparar nästan in kostnaden för hyrbilen då man storhandlar, eftersom alla ”mini markets” och vad de heter nära hamnarna är svindyra och har dåligt sortiment.

Avslutningsvis denna dag så stod alltså storhandling på Lidl på agendan, och det blev en kaosartad upplevelse. Tänk er själva, ni har en fullastad kundvagn, närmar er kassan (i en knökfull butik) då högtalaren plötsligt annonserar (på grekiska och engelska): ”Kära kunder, vi har just nu ett tekniskt problem som gör att vi inte kan hantera kortbetalning.” Detta upprepat ungefär en gång per minut, så budskapet gick inte att missa. Vi dubbelkollar med personalen – jodå, kortbetalning ligger nere, bara kontanter funkar. En allmän oro sprider sig bland kunderna, man börjar tömma sina kundvagnar på allt som inte ens kontanter räcker till, och inte bryr man sig om att ställa tillbaka varorna där man tog dem, utan det hamnar på första bästa hylla. Någon tipsar om bankomaten utanför butiken, jag skyndar dit, men naturligtvis är den ”out of order”.

Så även vi börjar tömma kundvagnen, våra kontanter räcker inte ens till hälften av det vi plockat, och vi planerar att handla resten på AB Market. Då vi gjort detta meddelar högtalaren: ”Kära kunder, nu fungerar återigen betalning med kort”. Suck. Nåja, då tar vi väl ett varv till och fyller på vagnen igen.

Tro det eller ej, men då vi återigen fyllt vagnen meddelar rösten: ”Kära kunder, vi har just nu ett tekniskt problem…” och då börjar även vårt tålamod att tryta. Det ryktas då att kortterminalen i kassa 4 fungerar, där bildas naturligtvis en lång kö direkt, men vi ställer oss i den och håller tummarna. Och en bra stund senare lämnar vi butiken med alla våra varor, betalda med kortet. Pust.

När vi låg i Galaxidi i Korintbukten såg vi i prognosen att det skulle bli mycket varmt där och bestämde oss för att segla ut till öarna i joniska havet. Vi har sedan läst att delar av Grekland haft rekordvärme och att Akropolis har haft stängt den varmaste tiden på dagen. Här på Zakynthos har temperaturen legat på 27-31° och 20-22° på nätterna, sköna temperaturer. Det har blåst mycket, men lite lugnare idag.

Söndagspromenad upp på berget

Sista dagen i Zakynthos stad promenerade vi upp till ett venetianskt fort, låter det bekant? Venedig var verkligen rappa med att bygga på de platser de erövrat.

Ainos är det högsta berget i greklands övärld, 1628 m ö h. Vi såg det från fastlandet och det syns väl härifrån Zakynthos.

Bilden till vänster visar en sträcka nära fortet och den högra en gata nere i stan.

   

Man kan undra hur många hundra år som skiljer mellan dessa stenläggningar. Konstruktionen måste i alla fall vara bra eftersom utförandet är identiskt!

Staden hade varit mycket vacker innan den stora jordbävningen på 50-talet som raserade i stort sett allt. Den nya staden är rörig och trång men med en stor välbyggd hamn.

I morgon planerar vi att segla norrut.

 

Från Trizonia tog vi oss de c:a 25 distansminutrarna österut till Galaxidi. Förra året då vi var i de här vattnen gick vi in till Itea varifrån vi bl.a. gjorde en utflykt till Delphi, men i år stannade vi några distans SV om Itea, i Galaxidi som många rekommenderat men där vi inte varit tidigare. Efter att nu legat här några dagar kan vi konstatera att vi definitivt återkommer!

Men först några seglingsbilder.

Galaxidi finns det mycket att säga om, här finns en rik sjöfartshistoria. Under 1800-talet var det en dominerande skeppsbyggar- och sjöfararstad som med tiden blev väldigt välmående. Det kan man se bl.a. utifrån alla fina, och fortfarande välskötta, hus.

För den som vill fördjupa sig i den maritima historien kan vi varmt rekommendera ett besök på Nautical and Historical Museum of Galaxidi, antingen IRL eller på deras webbplats: https://galaxidi-museum.gr/en/main/

I slutet av 1800-talet då ångfartygen gjorde sitt intåg hängde inte Galaxidi riktigt med i utvecklingen, utan tappade sin dominerande ställning. Stadens skönhet och charm har man dock lyckats behålla, och locka gott om turister varje år.

Lite pyssel blev det också, det blir liksom alltid det på en båt. Nu var det dags att byta storskot. Det gamla var alltför slitet och vi ville inte riskera att det brister i ett tufft läge med kraftig vind.

     

Lite kuriosa i sammanhanget är att här hoar duvorna på ”Små grodorna”, något som jag inte hört någon annanstans, vad jag vet.

Over and out, ikväll blir det middag på byn!

 

Den 27 april tog vi oss hela vägen från Uppsala till Preveza och möttes på kvällen av en JUNO som var i behov av både omvårdnad och lite uppgraderingar. I tio dagar jobbade vi på från morgon till kväll, sjösatte och fortsatte arbetet ytterligare några dagar innan det var dags att styra söderut.

Ett moment vi la mycket tid och kraft på var att polera skrovet med vårt favoritmedel TC Nano. Det tog fyra dagar för oss två och så här var resultatet halvvägs:

Årets investering i bekvämlighet var en elektrisk toalett, helt fantastisk så här långt. Ser inte mycket ut för världen (ja den ser ju bara ut som en toalett) men här är den. Ni som är vana vid båttoaletter noterar avsaknaden av pumpar och spakar, allt som behövs här är en knapp på väggen.

Listan på arbeten kan göras lång, alltifrån att byta ut en trasig färskvattenpump, en trasig y-kran till aktertoan, mer polering, målning av propeller, ”uppruggning” av bottenfärgen (copper coat) och byte av bränslefilter till städning och tvätt. Men till slut var det dags och JUNO rullades majestätiskt mot sjösättningskajen:

Efter några dagar i Hospital Bay, där vi hissade segel, pumpade jollen och åkte till Masoutis för att storhandla bar det så äntligen av igår mot Lefkas, genom kanalen och till natthamnen på Meganisi.

Idag tog vi oss till Frikes på Ithaka, men mer om det senare.

Som vanligt – vill ni se bilderna med högre upplösning på datorn så högerklicka och välj ”Öppna bild i ny flik”!

Kastos är en vacker liten ö med fantastiskt vatten, och här stannade vi ett par dagar. Dock inte vid själva byn (där vi låg förra året), utan i en naturvik längre söderut.

Då vi anlände låg bara en annan segelbåt ankrad där, men under de dagar vi låg där kom och gick en hel del båtar, både nattliggare och ”badbåtar”, alltså RIB- och styrpulpetbåtar med badgäster som njöt av det klara och varma vattnet några timmar.

En kul upplevelse var ”Den stora getvandringen”. Varje kväll strax före solnedgång kom runt 100 getter vandrande samma stig, i sakta mak, bara några meter akter om Juno. Många hade klockor runt halsen, de hördes på långt håll, så vi hann bänka oss i god tid med pop-corn och läsk (näe, skoja bara…) Ljud på!

Dessvärre radioskugga i viken. Ingen 4G-mottagning nere i båten.

Bra siktdjup och fin snorkling. Fiskarna trivdes bra i skuggan under båten.

 

Nu sedan ett par veckor och en bit in i augusti är Veronica hemma i Sverige och jag kvar på Juno med Kalamata som bas, med besök av goda vänner och dotter. Ivan och Hanne var med en vecka i början av juli, Mats har just mönstrat av efter tio dagar och jag ser nu fram emot att Lovisa ska anlända imorgon.

Vi har seglat i huvudsak runt Messeniska viken, men även en avstickare runt Kap Akritas och upp till Pylos. Många fina platser blir det, här är bilder från några av dem.

Idag på vår väg söderut längs Peloponessos östkust fick vi så sällskap av en grupp delfiner på sedvanligt lekhumör. Alltid lika fascinerande att se och uppleva på nära håll.

Strax utanför Leonidis dök de upp, och som vanligt lika svåra att fånga på bild. Man måste nästan ta bilden innan de dyker upp, men några bra bilder blev det:

Vi tog sedan natthamn i Kyparissa, ännu en ljuvligt vacker vik.

Idag tuffade vi iväg fyra distansminuter från Porto Heli till Spetses för en liten bad- och sightseeingutflykt. Vi la oss i en fantastiskt vacker vik med varmt och kristallklart vatten, badade och tog jollen iland för en promenad till samhället.

Spetses visade sig vara ett riktigt välmående turistparadis. Av alla de städer, byar och samhällen vi hittills sett i Grekland har Spetses absolut störst andel välskötta och nyrenoverade hus (i princip alla), flera fina stränder och dagliga båtturer till bl.a Hydra och Pireus. Bra restauranger som överallt här nere, men här var prisnivån lite högre.

Det låg också vackra, välhållna träbåtar i rader efter kajerna.

Så småningom tillbaka till vår egen båt, ännu ett dopp och därefter tillbaka till Porto Heli.

Vi har nu tagit oss runt den udde som utgör nordöstra delen av Peloponessos. Från Korinthkanalens östra mynning (Isthmia) via Kórfos, till Poros, därefter norr om Hydra och Spetses till Porto Cheli och sedan längst in i viken till Nafplion.

Första natthamn efter kanalen blev Kórfos, en mycket bra svajvik där vi stannade 2 dygn. Jolletur in till kajen, promenad och lite inhandling av mat.

Vidare till en liten vik vid namn Vagionia på norra Poros, med plats för sådär 2 båtar.  Lång och smal vik och vi gjorde årets första förtöjning med lång lina iland.

Detta för att vara säkra på att fören pekar ut mot havet och dyningen (så att vi slipper att båten rullar om den skulle lägga sig tvärs viken) samt att det egentligen inte fanns plats att snurra 360°, vilket ofta händer vid vindskiften. Under natten visade det sig vara ett klokt beslut, dyningen blev relativt kraftig. Men det var en fantastisk badvik och vattnet höll 22 grader

Efter Vagionia blev det en hyfsat lång dagsetapp, vi valde att segla förbi både Hydra och Spetses och i stället lägga oss i den stora lagunen i Porto Cheli.

Och framåt kvällningen ankrade vi i Porto Cheli:

Även här stannade vi ett par nätter för att därefter ta oss längst in i Argoliska viken till Nafplion, och en länge emotsedd utflykt till Mykene och Agamemnons grav. Mer om detta i nästa inlägg.

Vi betade av Korinthgulfens nordkust bit för bit och upptäckte små pärlor som vi gärna återvänder till, liksom platser som vi inte behöver se igen

Agios Isodoris, hit kommer vi gärna tillbaka. De flesta tavernor var ännu inte öppna för säsongen men vi hittade en som  serverade en alldeles utmärkt cappuccino.

Det blev också ett premiärdopp, väldigt sent på säsongen, men maj har varit betydligt kallare än normalt.

Agios Ioannou, en liten pyttevik med två fasta gästbojar. Ingenting att skriva hem om, om man säger så.

Corinth Harbour, här låg vi bra förtöjda vid en pontonbrygga innanför betongpiren, bara 1 nm från kanalens mynning. Dessutom låg vår favoritmataffär på promenadavstånd, så det blev storhandling innan avfärd.

Från Trizoinia till Itea och ännu en behaglig tur på Korintbukten. I Itea stannade vi några dagar, framförallt för att kunna åka upp i bergen och få en heldag i Delfi.

Om Delfi finns så mycket att säga att den här bloggen inte räcker till på långa vägar, för den nyfikne finns mängder av information på nätet. En liten sammanfattning av det viktigaste finns på svenska wikipedia:

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Delfi

Jag hade relativt dålig koll på oraklet i Delfi fram tills nu (hade bättre koll på oraklet i Delsbo…), men bara det faktum att oraklet faktiskt var en institution som varade i 1000 år var en stor överraskning. Posten som orakel innehades av en för livet utsedd orakelprästinna som gick under namnet Pythia:

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Pythia

Vi tog ett stort antal bilder vid vårt besök, men för att inte tynga ner blogginlägget med alla dessa har vi lagt upp dem på en egen sida. Ett tips vad gäller galleriet: Vill du titta närmare på en speciell bild så klicka på den. Du får då upp den på en egen sida, och för att få ännu bättre upplösning, klicka på det lilla förstoringsglaset ovanför bilden, och klicka sedan igen på bilden.

Idag ligger vi ankrade i Agios Isidoros, och mer om det i nästa inlägg!