Den 27 april tog vi oss hela vägen från Uppsala till Preveza och möttes på kvällen av en JUNO som var i behov av både omvårdnad och lite uppgraderingar. I tio dagar jobbade vi på från morgon till kväll, sjösatte och fortsatte arbetet ytterligare några dagar innan det var dags att styra söderut.

Ett moment vi la mycket tid och kraft på var att polera skrovet med vårt favoritmedel TC Nano. Det tog fyra dagar för oss två och så här var resultatet halvvägs:

Årets investering i bekvämlighet var en elektrisk toalett, helt fantastisk så här långt. Ser inte mycket ut för världen (ja den ser ju bara ut som en toalett) men här är den. Ni som är vana vid båttoaletter noterar avsaknaden av pumpar och spakar, allt som behövs här är en knapp på väggen.

Listan på arbeten kan göras lång, alltifrån att byta ut en trasig färskvattenpump, en trasig y-kran till aktertoan, mer polering, målning av propeller, ”uppruggning” av bottenfärgen (copper coat) och byte av bränslefilter till städning och tvätt. Men till slut var det dags och JUNO rullades majestätiskt mot sjösättningskajen:

Efter några dagar i Hospital Bay, där vi hissade segel, pumpade jollen och åkte till Masoutis för att storhandla bar det så äntligen av igår mot Lefkas, genom kanalen och till natthamnen på Meganisi.

Idag tog vi oss till Frikes på Ithaka, men mer om det senare.

Som vanligt – vill ni se bilderna med högre upplösning på datorn så högerklicka och välj ”Öppna bild i ny flik”!

Kastos är en vacker liten ö med fantastiskt vatten, och här stannade vi ett par dagar. Dock inte vid själva byn (där vi låg förra året), utan i en naturvik längre söderut.

Då vi anlände låg bara en annan segelbåt ankrad där, men under de dagar vi låg där kom och gick en hel del båtar, både nattliggare och ”badbåtar”, alltså RIB- och styrpulpetbåtar med badgäster som njöt av det klara och varma vattnet några timmar.

En kul upplevelse var ”Den stora getvandringen”. Varje kväll strax före solnedgång kom runt 100 getter vandrande samma stig, i sakta mak, bara några meter akter om Juno. Många hade klockor runt halsen, de hördes på långt håll, så vi hann bänka oss i god tid med pop-corn och läsk (näe, skoja bara…) Ljud på!

Dessvärre radioskugga i viken. Ingen 4G-mottagning nere i båten.

Bra siktdjup och fin snorkling. Fiskarna trivdes bra i skuggan under båten.

Nu sedan ett par veckor och en bit in i augusti är Veronica hemma i Sverige och jag kvar på Juno med Kalamata som bas, med besök av goda vänner och dotter. Ivan och Hanne var med en vecka i början av juli, Mats har just mönstrat av efter tio dagar och jag ser nu fram emot att Lovisa ska anlända imorgon.

Vi har seglat i huvudsak runt Messeniska viken, men även en avstickare runt Kap Akritas och upp till Pylos. Många fina platser blir det, här är bilder från några av dem.

Idag på vår väg söderut längs Peloponessos östkust fick vi så sällskap av en grupp delfiner på sedvanligt lekhumör. Alltid lika fascinerande att se och uppleva på nära håll.

Strax utanför Leonidis dök de upp, och som vanligt lika svåra att fånga på bild. Man måste nästan ta bilden innan de dyker upp, men några bra bilder blev det:

Vi tog sedan natthamn i Kyparissa, ännu en ljuvligt vacker vik.

Idag tuffade vi iväg fyra distansminuter från Porto Heli till Spetses för en liten bad- och sightseeingutflykt. Vi la oss i en fantastiskt vacker vik med varmt och kristallklart vatten, badade och tog jollen iland för en promenad till samhället.

Spetses visade sig vara ett riktigt välmående turistparadis. Av alla de städer, byar och samhällen vi hittills sett i Grekland har Spetses absolut störst andel välskötta och nyrenoverade hus (i princip alla), flera fina stränder och dagliga båtturer till bl.a Hydra och Pireus. Bra restauranger som överallt här nere, men här var prisnivån lite högre.

Det låg också vackra, välhållna träbåtar i rader efter kajerna.

Så småningom tillbaka till vår egen båt, ännu ett dopp och därefter tillbaka till Porto Heli.

Vi har nu tagit oss runt den udde som utgör nordöstra delen av Peloponessos. Från Korinthkanalens östra mynning (Isthmia) via Kórfos, till Poros, därefter norr om Hydra och Spetses till Porto Cheli och sedan längst in i viken till Nafplion.

Första natthamn efter kanalen blev Kórfos, en mycket bra svajvik där vi stannade 2 dygn. Jolletur in till kajen, promenad och lite inhandling av mat.

Vidare till en liten vik vid namn Vagionia på norra Poros, med plats för sådär 2 båtar.  Lång och smal vik och vi gjorde årets första förtöjning med lång lina iland.

Detta för att vara säkra på att fören pekar ut mot havet och dyningen (så att vi slipper att båten rullar om den skulle lägga sig tvärs viken) samt att det egentligen inte fanns plats att snurra 360°, vilket ofta händer vid vindskiften. Under natten visade det sig vara ett klokt beslut, dyningen blev relativt kraftig. Men det var en fantastisk badvik och vattnet höll 22 grader

Efter Vagionia blev det en hyfsat lång dagsetapp, vi valde att segla förbi både Hydra och Spetses och i stället lägga oss i den stora lagunen i Porto Cheli.

Och framåt kvällningen ankrade vi i Porto Cheli:

Även här stannade vi ett par nätter för att därefter ta oss längst in i Argoliska viken till Nafplion, och en länge emotsedd utflykt till Mykene och Agamemnons grav. Mer om detta i nästa inlägg.

Vi betade av Korinthgulfens nordkust bit för bit och upptäckte små pärlor som vi gärna återvänder till, liksom platser som vi inte behöver se igen

Agios Isodoris, hit kommer vi gärna tillbaka. De flesta tavernor var ännu inte öppna för säsongen men vi hittade en som  serverade en alldeles utmärkt cappuccino.

Det blev också ett premiärdopp, väldigt sent på säsongen, men maj har varit betydligt kallare än normalt.

Agios Ioannou, en liten pyttevik med två fasta gästbojar. Ingenting att skriva hem om, om man säger så.

Corinth Harbour, här låg vi bra förtöjda vid en pontonbrygga innanför betongpiren, bara 1 nm från kanalens mynning. Dessutom låg vår favoritmataffär på promenadavstånd, så det blev storhandling innan avfärd.

Från Trizoinia till Itea och ännu en behaglig tur på Korintbukten. I Itea stannade vi några dagar, framförallt för att kunna åka upp i bergen och få en heldag i Delfi.

Om Delfi finns så mycket att säga att den här bloggen inte räcker till på långa vägar, för den nyfikne finns mängder av information på nätet. En liten sammanfattning av det viktigaste finns på svenska wikipedia:

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Delfi

Jag hade relativt dålig koll på oraklet i Delfi fram tills nu (hade bättre koll på oraklet i Delsbo…), men bara det faktum att oraklet faktiskt var en institution som varade i 1000 år var en stor överraskning. Posten som orakel innehades av en för livet utsedd orakelprästinna som gick under namnet Pythia:

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Pythia

Vi tog ett stort antal bilder vid vårt besök, men för att inte tynga ner blogginlägget med alla dessa har vi lagt upp dem på en egen sida. Ett tips vad gäller galleriet: Vill du titta närmare på en speciell bild så klicka på den. Du får då upp den på en egen sida, och för att få ännu bättre upplösning, klicka på det lilla förstoringsglaset ovanför bilden, och klicka sedan igen på bilden.

Idag ligger vi ankrade i Agios Isidoros, och mer om det i nästa inlägg!

En stilla och vacker morgon lämnade vi Messolonghi, puttrade ut genom den muddrade rännan förbi alla saltbassänger och ut på Patrasbukten.

Blandade vindar, men så småningom närmade vi oss, och passerade under, den gigantiska Rio-Antirrio bron. Ett litet bildspel:

Sista biten in mot Trizonia, där vi tänker ta natthamn, fick vi bra vind och kunde rulla ut seglen:

I Trizonia låg vi några dagar i väntan på förliga vindar och passade även på att ta passbåten den korta biten över till den större orten Chania.

Efter Trizonia bar det iväg till Itea, men det får bli i nästa inlägg 🙂

Gårdagen bjöd på en galen blandning av väder och vindar, och ingen av väderapparna lyckades pricka in något rätt (nästan…)

Det började bra söderut från Astakos och verkligheten stämde hyfsat bra med prognoserna. Till saken hör att man här kollar av kanske 4-6 olika väderappar för att försöka få en bild av vad som ska hända, och därefter gör sin planering. Igår ville vi till Messolonghi och det fanns egentligen inga alternativa hamnar på vägen (35 nm) så det var bara att stå på.

Då vi rundade ön Oxia för att gira 90° mot ost hade vi följande prognoser:

• Windfinder: 4 m/s från NV (perfekt, hade blivit en fin slör)
• Ventusky: 3 m/s från N (helt okej halvvind hela vägen fram)
• Windy: 4 m/s från O (med lite tur bidevind med något enstaka slag)

Och vad fick vi? Jo 10-15 m/s från O… Grov motsjö i 15 nm och ”järngenuan” fick verkligen visa vad den går för. 3 cruising-katamaraner som låg strax bakom oss gav upp och seglade tillbaka igen. Framåt 18-tiden gled vi så in i den fantastiska lagunen i Messolonghi, lugnt och stilla och en härlig miljö.

Vi tog oss en långpromenad till Lidl och till kvällen kunde vi steka på kvällsmaten i sittbrunnen, skönt med en induktionshäll, inverter och skarvsladd.